En kväll att minnas

Det är inte ofta vi har derbyn i fotboll i Västerås. Egentligen inte sedan IFK - Västerås och VSK slogs med varandra ett tag för många måmga år sedan. Ett mellanår hade vi med Skiljebo, men i ärlighetens namn är Skiljebo lika uphetsande som IFK. Därför är i alla fall jag glad över Syrianska IF Kerburan. De har fans på läktaren, inget större bortafölje, men ett hyfsat hemmastöd i de större matcherna. Det höjer naturligtvis ett derby. Dessutom är klubben inte helt utan ambition, de vill ta sig fram och satsar. Måhända på ett helt fel sätt. Samma sätt som fått VSK att sjunka en gång i tiden. VSK har lärt sig läxan och är nu på väg att studsa tillbaka. Syrianska däremot står fortfarande och stampar med dyra värvningar och kostsamma ettårskontrakt.

Derbyt blev som utlovat en publikfest, publikrekord på parken och två klackar med snyggt tifo. Matchen är inte mycket att orda om, lagen hade en halvlek var, VSK var klart bättre. Temesgen Berhane som jag lovordar så ofta jag bara kan blev stor matchvinnare. Hoppas vi äntligen har en tränare i Kalle Granath som tror på klubbens stora stjärna!

Stor publiktillströmmning innan matchen.


Patrik Grönvall!


Derbykänning, Gerger Fanz tifo


Derbydags och magisk stämmning på Parken


VSK började bäst.


Grönvall het på bollen som Keita tog hand om


Syrianska i ett resultatlöst anfall, Foric var riktigt bra.


Muqdisi och Mete kom ingen vart mot hårda mittbackar


Resultatlös hörna för VSK.


Damir är bra med boll, arbetet med Tronêt gick sådär i första


Men då och då hittade de varandra fint


Mycket med lånbollar i första från grönvitt


Botold, ex VSK. Inte alls märkvärdig i derbyt, har skrivits upp
av Syrianska.



Sundström i mål relativt ensam i kampen med tre motståndare


Damir Foric


Botold i anfall, men Damir har stenkoll


Och tar enkelt hand om honom


Alltid snabb!


Grönis jagar Hanna


Mårtensson med boll


Temme äntligen i spel


Sundström i mål gör en helgjuten insats igen.


Inga bilder på det grönvita tifo som hade ordnats. Tyvärr så stod jag alldeles för tokigt till då man vill delta med röststyrkan så mycket som möjligt. Till nästa derby flyttar jag mig och fotar tifo i första hand. Bjuder dock på en länk för de som inte sett det läckra grönvita tifot.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0